För några kvällar sedan satt vi här, Anton maken o jag. Ganska overkligt var det vi höll på med, t.om Anton sa, men detta känns farligt o konstigt, jag är ju bara liten :-)
Vad gjorde vi då?
Anton sökte in på Musikhögskolan!!!!!!!!!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Åhh, ja detta är farligt och konstigt;-)
SvaraRaderaHan kommer att klara musikhögskolan med glans.
Isch, var tar tiden vägen tro? Kan inte fatta att vi har så stora barn när vi är så unga själva:-) Tänk här bor bara en av mina fyra hemma nu. Ja, det vet du ju:-D hahaha.
Kram
Jaa du, stora grabben, klart det går vägen.
SvaraRaderaHan är ju så duktig!!!! Kram C
Haha, ja nu kan du snart vippa runt:-)
SvaraRaderaVar var du igår då jag hade bakat klart då??
Hoppas att du nu hittar det du letar efter.
Du får uppdatera mig på detta mysterie:-D
Kram
Heeij.. tack gooa du.. joo, en eländig sjukdom de där. Jag tror att min goa far pysslar om alla barnen där uppe.. sån var han. ALLA barnen älskade pappa.. en riktig lekfarbror.. de hade alltid skoj me honom.
SvaraRaderaÅ han var den som alltid pysslade om en då man bodde hemma å behövde omsorgen..vad än de gällde. Guu, vad jag saknar min lilla pappa.
Sen så är det väl kalas me alla där uppe nu.. då han skulle fyllt 80 år igår.. det är väl stort fikakalas kan jag tänka mej, för han skulle ju alltid bjuda in alla som ville känd som okänd.
Tack för din goa omtanke.. du e go du..å duu.. din son kommer säkert in på skolan.. du har så duktiga söner.. men då har de ju en bra mor me, som de ärvt sånt från..kram på dej, å trevlig helg. Helén.